Att placera sej i konkurrensen är väl inte alltid det viktigaste på en utst,? det viktigaste är väl att man gillar det man gör, träffar likasinnade och har kul med sina vänner runt ringen, alla kan inte bli champions även om man önskar det. Det är väl härligt med en ras med så stora variationer, ingen lik den andra och alla lika härliga på sitt sätt, att sen inte alla domare gillar just 'den' hunden får stå för dom domarna, men så plötsligt kommer den som bara gillar just 'den' hunden som är på den mindre sidan (eller den större)
Du vet att du har en fin Havanais om än på den mindre sidan så varför inte fortsätta hennes utst, karriär om ni båda gillar show ?
Har själv både dom som är mindre, större och lagom,
och min erfarenheten av små Havanaiser är inte att domaren hakar upp sej på storleken utan på kroppsbyggnade, för oftast är dom små lite 'spinkiga' som att dom är lite sen i utvecklingen kroppsmässigt, så den ringa mankhöjden till trots så är jag säker på att hon med åren kommer falla några av alla våra domare i 'smak', men det brukar ta till närmare 2års ålder innan dessa småttingar kroppar på sej, men varför ha bråttom när man ändå kan göra det man tycker är så fantastiskt roligt, gå på utst, med sina älskade lurvtussar :)) Lycka till !!
// Ingela.
Hej Melissa!
Oj, oj vad jag har funderat över dina funderingar om storleken och bedömninar... Mina tte Havanaiser är av varierande storlek. Nu har jag mätt dom, Zudden har blivit mätt en gång på utställning. Frasse är 28, Zudden 27 och lille Sixten är 25. Alla har dom fått fina bedömningar. Min fundering är om litenheten påverkar rörelser eller ej. Sixten har fått bedömningen utmärkt på rörelser och han , tycker jag, sträcker ut fullt ut. Han har en ganska kompakt kropp, har inte kunskap om hur detta påverkar. Intressanta kommentarer både här och på FB. Jag älskar verkligen att tävla med mina hundar på utställningar och som andra säger så är det också roligt att träffa Havanaisfolket. Eftersom Zinna bara är 9 månader så kanske hon inte visats för så många domare än. För visst är det så att domare dömer lite olika pga typen dom vill ha. Men det är det som jag tycker är så roligt, att man aldrig vet riktigt säkert vem som skall vinna. Roligast är när någon otippad kommer fram... för det rör om i grytan, det har man märkt:)) Hoppas nu att du och Zinna får en härlig utställningssäsong. Ett stort lycka till från oss i Hälsingland.
Hej igen!
Jag hoppas naturligtvis att du tänker om och ställer Zinna mer....
Hej Melissa
Var inte orolig över hennes storlek hon har ju inte löpt än så hon kan vara lite sen som så många havanaiser är.Tror du på henne i övrigt så tycker jag att du ska vänta lite. Om man är intresserad av att ställa ut och tävla så kan man inte spara på hundar som man inte tror på.Jag har en liten tik ca 24 cm och har vunnit mycket med henne hon har andra kvaliter som är minst lika viktiga inom utställning.Har också en liten hane som det har gått bra för på utställningar + En stor hane 29 cm som det har gått mycket bra för på utställningar. Måste då säja att visst kan man önska att dom var 26-27 cm men som jag ser det så finns det annat än cm att se på.Jag kan ibland tycka att en havanais på 27 cm är för stor medan en på 29 cm inte är lika stor. Det beror lite på hur dom är byggda.Detsamma gäller små havanaiser. Lycka till!
Svårt det där. Personligen fick jag mig en tankeställare när det gäller hundutställningar då jag såg TVprogrammet om engelska uppfödare och Crufts där BIS-hunden var rätt osund, plattnosad liten hund som hade svårt att andas. Tycker dock det kan vara kul att träffa andra havanaiser, men det kan man ju göra på hundträffar också. Dessutom är ju bedömongarna så godtyckliga - jag menar att de allra flesta havanaiser som deltar i utställningar lever upp till rasstandarden och allt som krävs. Det är rätt små saker som avgör. Resultaten säger ju heller inte något om hundens hälsa, vilket ju är lite tokigt eftersom utställningsresultat ligger till grund för avel. Jag har ställt ut mina hundar en del, men har aldrig kunnat gå in för det så där jättemycket. Och då är det svårt att stå sig i konkurrensen. Min yngsta hund, Echo, blir inte någon utställningshund. Hon har patellaluxation på båda sina bakben. Dessutom är hon för liten. Men jag skulle aldrig kunna göra mig av med henne. I stället för en avels- och utställningshund får hon bli vår lilla lustigkurre. Jag lär henne göra en massa roliga konster och hon sprider så mycket glädje. Men.......jag brukar säga att jag inte är någon RIKTIG uppfödare, för jag KAN inte göra mig av med en hund.
så resonerar jag.
/Katarina, med havanaiserna Luna, Nisha, Mixi och Echo.